Nu finns det inte ett spår här hemma av julen:) Fixade det sista idag i tvrummet:) Sen har jag tvättat en del. Men tog en paus & åkte iväg & red. Men den ridturen slutade i katastrof!
Blev rädd & fick panik. Blev alldeles iskall & tårarna kom.. Försöker att inte bli rädd & tänker framåt. Bara rida vidare. Meen... Vårt första stopp kom när vi precis hade börjat trava. Då såg han tydligen en människa lååångt framför oss. Då blev han genast spänd & ville vända hemåt. Slutade nästan i rodeo & jag höll på att åka av.. Galopperade på stället & tilllsut fick jag honom att gå framåt. Red en kort vända & påvägen hem så möts vi av en travhäst. Hinner precis in på en mindre stig & där hoppar vi högt & fjantar runt ett tag innan vi kan lämna den platsen. Spänd & överpigg skrittar vi hemåt. Innan vi når stallet möts vi av en till skrämmande grej. En lastbil som han annars inte bryr sig om. Men idag så flög vi in i skogen & ut på vägen lika snabbt igen.. 
Så detta ridpass var en skräckupplevelse. Hade sån panik när jag kom till stallet så jag nästan inte kunde andas & få luft. Otäckt!
Så ge mig sommar & tinade ridvägar/ridbanor så vi kan komma igång med ridningen mer seriöst & hoppas på att vi kommer bättre överens. Eftersom jag rider när jag kan & hinner så är han väldigt pigg nu också så det spelar en stor roll till varför allt detta säkert hände idag också.. Bara att kämpa på vidare!


Jag vet ju hur underbar du kan vara att rida & vi ska komma dit igen! ♥